23 dagar som änka.....

Ja, jag vet att det låter väldigt dramatiskt, men det är ju faktiskt så det är. Ordet änka är väl kanske inte något man använder så ofta nu och framför allt inte om man är i min ålder, men faktum kvarstår..... Jag är numera änka......

Det har varit 23 helt overkliga dagar, dock utan så många tårar av någon konstig anledning. Det finns ju såklart en sorg, men den visar sig inte så tydligt som med tårar. Det blir ju mer som en tomhet och overklighetskänsla, som är så svår att förstå.....

23 dagar som har varit fyllda av begravningsplanering och begravning, papper som ska fyllas i, kontakt med advokat och revisor, kontakt med prästen och kontorsarbete. Kontorsarbete på ett företag som har stannat upp totalt. Stannat upp då den ene anställde är långtidssjukskriven och den andre nyanställd som just slutat igen. Han har slutat för att det var hos och med Martin han ville jobba.

Ännu går dagarna ganska hyfsat ännu så länge. Det är däremot jobbigare framåt kvällen och natten. Då kommer en annan känsla, när mörkret faller och natten närmar sig.

Idag vet jag inte vad jag ska hitta på ännu, men vi får väl se vad det blir.....

Kram Lena