Lite av varje, med lite skräck...

Det har ju gått några dagar sedan jag skrev....
I fredags var vi hos ett par kompisar på middag. Blev bjudna på jättegod mat och gott vin, ja Martin och Olle drack läsk.
Lördagen gick mest åt att förbereda för vår gatas kräftskiva. Var och en skulle ha med sin mat och dryck, vilket är riktigt bra faktiskt. Vi satt i uterummet hos grannen mitt emot. Vi var 7 av 9 hus och det är ju en bra uppslutning. Ålder på deltagarna var från 4 till 82 år.
Under kvällen åt och drack vi, det berättades historier och blev många skratt.
Vid halv åtta-tiden for Olle iväg till våra kompisars som i Furulund. Han och D skulle köra till Vallåkraträffen kl 6 söndag morgon, därför var det enklare att han sov där på natten.
Han körde moped och jag bad honom höra av sig när han kom fram. D var hos en annan kompis i Kävlinge, så Olle körde dit istället. Vid halv tio pratades vi vid att allt var ok. Dessa killar är några år äldre (21) men vi känner dom. Vi festade vidare och strax före 24 ringer dolt nummer på min Iphone. En man säger att det är från Polisen och undrar om vi har en son som heter Olle? Ja, svarar jag. Har han moped, frågar polisen. Ja, det har han. (Och vid det laget hade mitt hjärta nästan stannat!) Vet ni var mopeden befinner sig just nu, undrade han. Ja, antingen i Furulund eller i Kävlinge. (Jag vågade inte fråga vad som hänt, utan väntade tills han sa det själv). Jo, det är så att vi har fått en uppringning om att ett par killar försökt stjäla hans moped.
(Suck, då är det inte Olle det hänt något!)
Ja, för att göra en lång historia kort, så var det det saken gällde, men det var långa sekunder innan jag fick det klart för mig!
Mopeden hittades en bit bort och var inte så skadad, utan Olle kunde köra med den till D. Polisen som fanns på plats tog upp en anmälan.
Men det är nog det jag har mest skräck för att en polis ska ringa upp en (ja, det har ju hänt för många år sedan, men då var han inte i tjänst, hi hi) och meddela att det hänt någon någonting.
Ja, ja, nog om detta!

Söndag förmiddag körde jag med bilen packad till bakluckeloppis i Kyrkheddinge. Var 130 bilar som sålde och mycket folk, men fick inte sålt så mycket tyvärr. Tyckte ändå jag hade ganska bra saker. Det var supervarmt då jag stod precis i solen, och jag var nog på vippen att få solsting innan jag fick in allt i bilen och kom hem. Totalt slut i huvudet var jag då, trots att jag druckit. Men det räcker inte alltid att dricka, men behöver lite salt också då man svettas ut mycket salter.

Nu är det dock måndag och jag har jobbat första dagen efter semestern. Imorgon börjar skolan och vardagen är snart tillbaka här i huset....på gott och ont.

Snart väntar en runda med King och sedan ska jag se Svenska Hollywoodkvinnor, som böjrar igen.

Sköt om er!

Kram Lena